Mysig hen lit

När jag såg Torsdagarna i parken av Hilary Boyd i en liten bokhandel i somras så blev jag jättesugen på att läsa den. Nu när jag börjat jobba igen har jag två timmar pendellästid alldeles för mig själv så boken sa bara svisch så var den läst.

En fin historia, om än lite långsam ibland. Jeanie ska snart fylla 60 och hennes man och dotter verkar tycka att hon då borde vara redo att ge upp sin hälsokostbutik och flytta ut på landet. Trots Jeanies protester är det ingen som lyssnar på henne. Utöver detta så är förhållandet inte så bra, efter ca tjugo år tillsammans har maken lämnat den äktenskapliga sängen - utan att förklara varför. Svärsonen är en narcissistisk konstnär som ofta kommer ihop sig med Jeanie - och så är det ju den där mannen i parken...

En lite fin historia om kärlek och familj, lite hen lit kanske... Ibland tycker jag att den blir lite långrandig men jag gillar samtidigt att jag får en förklaring till varför vissa karaktärer beter sig som de gör. Det här är en bok där jag stör mig enormt på vissa karaktärer, men samtidigt försöker författaren ge en bild av varför de är som de är och att allt är inte svart och vitt eller enkelt.

Klart läsvärd. Omslaget är ju hur fint som helst.